nu är den över, och alla lever trots den tragiska bussolyckan som vi spelade skadade i.
jag bröt dock nacken på slutet men återuppstod! så nu kallas jag för stålkvinnan! :P

resan upp gick bra, den tog ungefär 1 ½timme. jag skötte ratten, issa skötte musiken och johanna och elin halvsov bak. hemresan gick betydligt fortare, när man inte hade några lärare som mesade på framför. ;) då tog endast 40 min! :P

lite bilder från dagen!!!

 

...innan övningen:

       

katastrofövningen:

 

Efter...